Claes Dahlbäck

VD i Investor, STORAs största ägare

 

Hur mycket skog äger du?

– 900 hektar.

 

Varför äger du skog?

– Sen jag var liten har drömt att ha en gård. Min morfar hade en stor gård i Västergötland och där älskade jag att vara. Jag drömde om att bli jägmästare i många år, och det var väl en tillfällighet att jag inte blev det. Jag har alltid varit ute i skog och mark. Dels för att plocka svamp och bär när jag var liten, dels för att jaga när jag blev äldre. Jag var ofta ute med min far, som var road jägare.

 

Var det viktigt för STORA att gå ihop med ENSO?

– Ja, det var en viktig affär för att man skulle få den ”muskelmassa” sammantaget för att man ska kunna våga expandera i framtiden, inte minst utanför Europa.

– Dessutom var kombinationen med just ENSO den bästa man kunde tänka sig inom hela skogsindustrin. ENSO var en idealisk fusionspartner i och med att de har satsat på samma verksamhetsområden som STORA, det vill säga tryckpapper, finpapper, förpackningskartong och sågverk.

 

Vad tror du samgåendet mellan Stora och Enso kommer att innebära på kort och på lång sikt för företagets utveckling?

– Goda synergivinster på närmare två miljarder kronor per år genom framför allt effektivare utnyttjande av produktionsanläggningar. På längre sikt innebär det att man blir en starkare aktör på marknaden, vilket bör vara bra för kunder, leverantörer, anställda och aktieägare.

 

Ska man se STORA ENSO som ett svenskt, finskt eller ett nordiskt företag?

– Man kan se det som ett svensk-finskt, eller nordiskt. Men det är inte mycket att tala om i Norge eller Danmark, då har man fler anläggningar i Tyskland.

– STORA ENSO ska ha huvudkontor både i Helsingfors och i Stockholm. Och styrelsen ska ha vartannat möte i Stockholm och vartannat i Helsingfors, såvida den inte är ute och reser.

 

Hur tror du svensk skogsindustri kommer att klara den internationella konkurrensen i framtiden?

– Det tror jag den kommer att göra bra genom att hela tiden ligga på framkant vad gäller genetik, biologi, miljöaspekter och teknik.

 

Vilka är den svenska skogsindustrins största konkurrensfördelar?

– Det är naturligtvis vår fina långfiber. Det finns ju inget som den svenska tallen, den är unik i världen. Sen har vi ett väldigt stort kunnande på många områden. Dessutom är industrin väl organiserad och strukturerad med stora enheter. Och svenska skogar är, liksom industrierna, välskötta.

 

Vad är viktigast för Investor, att STORA-aktien utvecklar sig bra, eller att den ger hög avkastning?

– Både och. Man väger ihop värdestegring och utdelning till något som vi brukar kalla totalavkastning, det är den som är viktig.

 

Vad ser du mest fram emot när det gäller STORAs utveckling?

–  Ja, först och främst är jag mycket spänd på hur de nya anläggningarna kommer att utvecklas. Jag tänker på de stora investeringarna vi gjort i Skoghall, Nova Scotia och Skutskär. Vi har ett tungt investeringsprogram bakom oss. Det ska bli intressant att se skördetiden för dem.

– Sen ska det bli intressant att se hur de internationella investeringarna, Vera Cruz i Brasilien och Sozhou Papyrus i Kina, utvecklas. Att man går in i utvecklingsländer är ju något nytt och mycket spännande.

– Jag ser också fram emot att se hur det interna programmet för produktivitetsutveckling, som Björn Hägglund har satt igång, kommer att gestalta sig.

 

Hur ser du på Vera Cruz-projektet, som ju är oerhört kapitalkrävande?

– Jag besökte det före sommaren, och det är ju ett mycket fascinerande projekt. Man kommer att kunna producera kortfibermassa billigare än någon annanstans i världen. Man har fina plantager alldeles i närheten av massabruket och man har ett bra team. Utan tvekan är Vera Cruz det projekt som ser bäst ut. Det är en gigantisk investering, men den ser mycket lovande ut.

 

När tror du dessa ”frukter” kommer att mogna?

– Ja, Skoghall är redan på väg och Nova Scotia och Skutskär invigdes tidigare i år. Så från nu och framöver kommer vi att få se resultatet av alla de här satsningarna.

 

Är det en bra affär för Investor att äga STORA-aktier?

– Ja, på lång sikt har det varit bra...

 

Hur lång sikt?

– Ja... vi har ägt STORA i 60 år. Men de senaste 10  åren har den varit lite sämre än resten av  portföljen. För svensk industri har en bra konkurrenskraft. Man har emellertid under de senaste åren byggt sönder industrin; det har blivit för mycket ny kapacitet runt om i världen. Därför har äldre anläggningar, i och för sig helt funktionsdugliga, tappat konkurrenskraft. På det viset har det varit en hel del kapitalförstöring som gjort att lönsamheten blivit dålig inom industrin.

– Nu tror jag att disciplinen blivit bättre, alltså att man värnar mer om äldre anläggningar och inte bygger så mycket nya stora som man gjort de senaste tio åren.

 

- Hur ser du på Investors innehav av STORA-aktier jämfört med Investors andra innehav, till exempel Ericsson?

– Det ligger i en portföljs natur att man har olika innehav, annars är det ingen portfölj. Det gäller att få en blandning av tillväxtaktier och en del mer cykliska aktier, men som det är hög totalavkastning på. Och det är bra att man har en riskspridning i portföljen.

 

Hur snabbt måste STORA växa för att även i framtiden kunna hävda sig på världsmarknaden?

– Svårt att veta. Det är en väldigt fragmenterad industri jämfört med många andra, till exempel kemi, bilar, vitvaror... STORA är en av de största i Europa, det blir väl något varv till med konsolideringar, det kommer det att bli då och då. I framtiden blir det säkert färre och större företag i den här branschen också, det är naturligt inom alla branscher. Och då kommer STORA att vara med bland en av de ledande, det kommer STORA alltid att vara, det är jag övertygad om. Man får inte glömma att STORA, som är världens äldsta företag, under århundradens lopp haft en fantastisk förmåga att anpassa sig efter nya omständigheter och krav.

 

STORA är en av landets största skogsägare. Är det är givet att STORA ska äga så mycket skog? Det binds ju stora mängder kapital i dessa skogar.

– Ja, jag tror självförsörjningsgraden är ganska lagom.

– Det är en bra kombination både att köpa virke och att till viss del vara självförsörjande. Att få en säkerhet i leveranserna och inte bli allt för beroende av externa köp är en fördel, samtidigt som man inte ska lägga alltför mycket kapital i skogsinnehav. Jag tror det är en relativt lagom balans som det är nu. Det är inte en tillfällighet att man ligger på dagens skogsinnehav, den har utvecklats genom åren.

 

Hur viktig är Stora Skog och Trä för STORA?

– Både Stora Skog och Stora Trä är viktiga delar av STORA. Det är två mycket bra företag som ligger på förkant, tänker framåt, är moderna, arbetar med miljöaspekten etc.

– Stora Skog är enligt min uppfattning en väldigt viktig resurs för STORA genom sitt ansvar för STORAs råvaruförsörjning. Tack vare den integrationen blir företaget inte så utsatt för så stora svängningar i råvarupriset.

– Stora Trä måste kanske försöka fokusera ytterligare på mer högförädlade produkter för att få bättre betalt. Det krävs väl en del ytterligare investeringar, men det tror jag är viktigt. På så sätt kan man verkligen utnyttja vår fina, svenska tall. Genom Stora Trä får STORA också ett värdefullt kunnande i till exempel träbehandling.

 

Nu har det ju inte gått så bra för Stora Trä de senaste åren...

– Nej, men rätt skött, och om man siktar mer på högförädlade produkter, tycker jag att man borde kunna vända utvecklingen.

 

Hur pass mycket av det du tycker får genomslag i STORAs styrelse.

– Det vet jag inte än, det får vi se... Jag får vara försiktig när jag uttalar mig, men hoppas jag ska få ett visst inflytande. Jag tycker det är en mycket fascinerande industri, som jag har mitt hjärta i, och lätt att engagera mig i.

 

På din fritid tycker du ju om att jaga. Vad är det i jakten som attraherar dig?

– Jakten, som väl ligger i generna, innebär en ”match” mot en motståndare som är listigare och mer anpassad till naturen än du. Oftast klarar sig djuret bättre. Det är inte skjutandet i sig som är ”grejen”, även om det är trevligt att kunna bjuda på älgstek som man skjutit själv. Utan det är spänningen, om man ska kunna överlista djuret, stå tillräckligt tyst så det inte kan höra dig, inte känna din lukt.

– Tack vare jakten kommer man dessutom ut i naturen. Du behöver inte komma till skott för att njuta av en jaktdag, men just jakten ger det hela en extra krydda.

 

Vad föredrar du för jakt?

– All slags jakt. Det blir mycket älgjakt, men också småvilt och fågel

 

Du är VD i Investor, ordförande i STORAs, Gambros och Vin & Sprits styrelser, vice ordförande i S-E-Banken samt ledamot i Astras styrelse.

Hur klarar du att vara insatt i alla dessa olika branscher?

– Skogen har jag alltid varit intresserade av och följt, det är en del av min fritid. Gambros verksamhet har jag också följt i under många, många år. Det var min morbror som uppfann den konstgjorda njuren, som ju verksamheten bygger på. Vin & Sprit är ju... något som nästan alla ägnar sig åt, så det är inte så svårt att kunna de produkterna. Bankverksamheten har jag levt nära länge, och Astra, som jag har suttit i styrelsen för i många år, är ett av mina favoritbolag. Men det blir inte så mycket fritid, och tid att vara ute i skog och mark, över som man önskar.

 

För en lekman kan det tyckas att ”bara” VD-skapet i Investor skulle innebära mer än en normal heltidstjänst. Hur hinner du med alla dessa uppdrag och samtidigt få tid över till ditt privatliv?

– Ja, hm... jag brukar säga att om man äter smörgåsbord så kan man äta mycket mer än om man bara äter falukorv. Man hinner med mycket om det är olika grejer, så att säga, och så får man sova lite mindre. VD i Investor har jag varit så länge att jag kan göra en hel del med ryggmärgen och intuitionen.

 

Du säljer ditt virke till MoDo, varför?

– De har en stark, lokal verksamhet i Mariefredstrakten där min gård ligger. Och så vill jag undvika att göra affärer med STORA för att det inte ska uppstå ”conflict of interests”.

 

Fotnot: Huvuddelen av intervjun är gjord innan beskedet om STORAs och ENSOs samgående.